Godmorgon vännen. Tredje advent idag, oj så fort December springer på!
Jag sitter på nedervåningen med en kopp kaffe, tända ljus och skriver till dig. En riktig härlig, lugn och bra start på dagen.! Totte sover fortfarande. Han somnade redan innan kl 22 igår och sover än! Tror familjelivet kör slut på honom 😉 Igår till och från Stockholm sov han i stort sett hela tiden. Hur kan man behöva så mycket sömn? hihi!
Känns som om det är först nu, när vi bor under samma tak som han förstår hur mycket jobb det egentligen ligger bakom att ha en familj och ta hand om ett hus mm.
Minns att Totte ofta sade till mig när vi fortfarande inte bodde ihop att jag borde ta mer tid för mig själv. Ta egen tid, Åk och träna, eller träna hemma på kvällen mm. Kunde bli galen på det och han kunde veklingen inte förstå att jag som ensamstående inte kunde få till den tiden! Nu äntligen förstår han att den tiden inte bara går att trolla fram och att det alltid finns massa annat att lägga tid och energin på 😉 Känslan av att han `förstår`är ganska skön 😉 Men bara för att jag hellre väljer att strunta i träning för att tvätta eller fixa här hemma så skulle jag aldrig kräva det från Totte. För han är egentid väldigt viktig och jag håller just nu på att leta efter ett bra gym till honom. Han är ett träningsfreak 😉 Min egentid kan vara att fixa med bloggen eller tvätthögen! Alla är vi olika!
Hur har veckan som sambo gått då? Underbart och ljuvligt på så många sätt, vi kan kyssas när vi vill, mysa, hjälpas åt, äta middagar tillsammans och så många härliga stunder som hör sambolivet till. I sambolivet hör också smågnabb till, speciellt nu i början, innan vi hinner hitta våra platser och våra olika viljor ska kompromissa, och Totte ska vänja sig vid ett helt nytt vardagsliv och jag ska vänja mig att från att ha varit själv i över tre år plötsligt ha någon som ändrar en hel del här hemma 😉 Ovant!
Lade ut en film igår på min instagram när Totte sov i bilen. Jag berättade att jag var småirreterad på honom att han som lovade mig att hålla sällskap sov som en liten gris.
Dom flesta förstod min ironi i detta och det `roliga`på samma sätt som jag och Totte såg det. Men någon kommenterade att jag inte borde lägga ut något sådant? Då undrar jag varför? Jag har aldrig och kommer inte måla upp varken mitt liv eller mitt förhållande som problemfritt. Jag öser massa kärlek och komplimanger på Totte (alldeles för ofta) på mina sociala medier, men jag har också rätten att få tala om, om jag är irriterad eller att vi haft en tjafs osv så länge som det är ok för mig och Totte.!? Jag är en vem som helst och har upp och nedgångar i både liv och i förhållande och jag tror att många kan känna igen sig i det `verkliga`livet istället för i ett fasadliv som verkar så jäkla perfekt och fluff fluff hela tiden!
Jag tror att sociala medier påverkar folk mer än dom tror. Jag själv kan erkänna att jag ibland kan bli stressad eller få lite ångest när jag följer folk på instagram där deras liv verkligen verkar vara det `perfekta`. Bråkar dom aldrig?, Har dom alltid det så himla fint hos sig, äter dom alltid sådan där god mat, syndar dom aldrig? Hur kan dom alltid vara så glada och lyckliga?
Men ser deras liv verkligen ut så `bakom`kameran?? Jag tror att alla är arga, bråkar, är ledsna, äter skräpmat, har stökigt hemma och annat någon gång ibland! Men för den skullen så betyder det ju att man inte skulle vara lycklig i livet, eller älska sin man mindre!?
Jag har valt att inte försköna mitt liv alldeles för mycket. Jag vill skriva om mitt riktiga liv och kunna gå tillbaka och läsa på det liv som jag lever i både upp och nedgångar.
Jag älskar just nu livet jag lever, två barn, en fint hus, en super sexig sambo, förberedelserna för Barnmässan, fina vänner, familj mm- Men för det finns det fortfarande tjafs som i vilken familj som helst, fortfarande en växande tvätthög, och grova PMS bevär 😉
Nu ska jag smita upp till sovrummet och krypa ner hos Totte och försöka få lite liv i honom. 14 timmars sömn borde väl räcka, eller? 😉 (skulle jag se hans 14 timmars sömn som ett problem hade jag aldrig låtit han sova så länge 😉 )
Önskar dig en ljuvlig tredje advent!
Puss och Kram
Jag vill bara kommentera ang Emelies inlägg tidigare. För mig låter det som att just du har varit i den här situationen tidigare och har erfarenhet av det, inte så bra verkar det som, men vad vet jag? Jag tolkar bara din text på mitt sätt, precis som alla andra gör och precis som du gjort på Thereses inlägg. Det jag vill få fram är att du ena stunden säger att alla är olika, mycket bra! I nästa kommentar så säger du att om man flyttar hem till någon annan så känner man sig ALLTID som en inneboende, var tog ”alla är olika” vägen här? Sen upplever jag att Therese skriver att hon respekterar T:s olika behov på ett väldigt fint sätt! Jag tolkar det som att de har en bra kommunikation och en stor förståelse för varandra. Kärlek i mina ögon. Uttrycket: ”har man inget snällt att säga bör man inte säga något alls” är inte så dumt faktiskt!
Och till Therese vill jag bara säga, lycka till med den nya formationen av familjeliv, det är bara ni som kan avgöra och bestämma hur just NI vill leva och ha det.. Dessutom är jag övertygad om att ni kommer lyckas! Kärlek.
Hej!
Min sambo flytta hit från Sthlm o är galen i sin träning. Har testat flera olika gym här, men har nu hittat ett. De ligger på aspholmen o heter livestyle fitness, 199kr/månaden så inte dyrt heller! Värt o kolla upp iaf 🙂
Sen så finns d en lokal på norr, där vid bromsplan. Som han kan träna kampsport. Bara o höra av sig 🙂
Hoppas ni håller ihop. Min sambo har oxå barn sen tidigare o jag var på väg o gå. Jobbigt var bara förnamnet när man var van o leva själv sen innan. Men nu har vi en son tsm o är lyckligare än någonsin, så d går om man bara håller ihop o ger efter lika mkt 🙂
Kram
Haha han verkar helt slutkörd! 😉 kanske på väg att bli krasslig? Jag litar inte ett dugg på sociala medier. Få visar upp den egentliga vardagen och då blir det helt ointressant i mina ögon. Jag är inte ett dugg intresserad av perfekta selfies eller perfekta måltider. Så fortsätt skriv du som du alltid har gjort, du har iallafall alltid skrivit utan att försköna. Långt innan ensam mamma söker och innan bloggen blev stor. Tumme upp för det! Har ett tips som funkar super hos oss, kanske gör det det hos er med nu när ni är två som ska hjälpas åt i hemmet. Vi har iaf delat upp vardagssysslorna så Daniel lagar alltid mat och gör frukost. Jämt. Jag städar och tvättar. Jämt. Han lagar till å med matlådor åt mig när han är borta men då har han heller inte behövt dammsuga en enda gång på snart 4 år. Vi har aldrig nånsin bråkat eller tjafsat om sysslorna för vi behöver inte det. Sjukt skönt!! Hade fint kram!
Bra inlägg av Emelie ovan. Hoppas du inte tar illa upp av det bara utan tänker på vad hon skrev lite. Du och Totte är så fina ihop så jag vill verkligen att det lyckas för er två. Ha det nu bra. Kram 🙂
Hej,
Är du inte rädd att ”skrämma” Totte och verkligen få han att inse att det aldrig kommer funka mer mellan er?
Jag tänker på hans inlägg tidigare i veckan här i bloggen, samt att du skriver nu i ditt inlägg att de nog inte är förens nu som han förstår hur mycket jobb de verkligen är med familj och barn?
Han har ju redan backat en gång tidigare och då bodde ni inte ens ihop, men som jag förstod de så backade han för att de ”blev för mycket” och intensivt? Sen kanske inte bloggläsarna får veta hela saningen såklart men det är så de uppfattats.
Som jag tolkar hans inlägg i bloggen tidigare i veckan så äre egentiden väldigt viktig för honom, och han är ju van att leva ungkarls-liv och kunna styra hur han vill över sin vardag till att nu komma in i en familj med två barn som tar upp all fritid. Hur underbart det än är med barn så blir det enorm omställning för honom.
Och hur de visas genom bloggen och instragram så verkar du mer intresserad av att ”visa honom att du hade rätt” i att det är ett oändligt arbete med barn, istället för att underlätta för honom. Alla människor är olika, och bara för att du klarar av att vara ensamstående mamma och leva med 6h sömn per natt så betyder inte det att han någonsin kommer klara det. Och det måste få vara okej att det inte är så. Alla människor är olika. Beehöver han 10h sömn per natt för att fungera så är det väl så. Livet är inte rättvist. Men du älskar ju honom och du verkar vilja ha honom kvar vid din sida, men då måste du ju respektera honom för den han är istället för att hävda dig själv hela tiden.
Oavsett om det är på en skämtsam nivå eller inte så skulle jag vara rädd om jag vore du. För att komma in i ett hus, som redan är någon annans, kommer aldrig riktigt kännas som att det är ens eget, man känner sig alltid som en inneboende. Och att dessutom komma från att inte ha några barn alls till att från ena dagen till den andra ha två är en ännu större omställning.
Det hade varit skillnad om han varit deras pappa för då hade han varit med genom deras uppväxt och först fått vänja sig vid ett barn och sedan två. Men att komma från noll till två och inte hinna vänja sig genom första tiden med en bäbis är ganska svårt. Och om du då pushar på att hela tiden hävda att du hade rätt i att det är enormt jobb att ha barn så kommer du ju skrämma bort han… Han har redan fattat det, men underlätta för honom istället så han stannar kvar och kämpar på.
Behöver han mer fritid än du, ge honom det. Behöver han mer sömn än du, ge honom det. Det gynnar er båda två i slutändan.
Hoppas ni hittar en vardag som passar er och att ni håller ihop!
Du har så rätt och därför gillar jag att läsa din blogg till skillnad från alla där allt är så himla perfekt hela tiden. Man blir glad av att läsa din blogg och kul att du och Totte äntligen får leva tillsammans på riktigt.
klart att livet inte är en dans på rosor alla har vi motgångar någongång sen som man ofta ser lägger folk oftast bara ut det positiva. Jag låter det hellre vara damm i hörnen än försakar tid med barnen eller träning.