Halloj och godmorgon min vän!
Härligt med Fredag. Ledig, dricker en kopp kaffe och jobbar hemifrån med datorn.
Vad kan jag berätta om gårdagens sjukhusbesök? Kände att jag gick hem där ifrån en aning lättad, men samtidigt förvirrad och orolig på samma gång. Tänk så mycket känslor och tankar som väcks när man går igenom något sådant här!
Läkaren kändes oerhört bra och han tar detta på fullaste allvar. Han sade: Therese, jag kommer inte ge mig förens jag vet vad som är fel med dig.
Det kändes både skrämmande och skönt att höra han säga så!
Han undersökte igenom hela min kropp och jag fick sedan lämna 12 rör med blod som ska skickas iväg på analys. Det var tolv olika sjukdomar jag testades för och det fick mig att inse vilken jäkla djungel dom jobbar med…
Det positiva i det hela var att jag igår kunde hoppa över benmärgsprovet. Mina blodplättar hade stigit en aning efter alla järntabletter jag ätit och han undersökte mina körtlar och det fick mig att tro att han släppte oron över lekumi!
Det negativa var att jag har en knöl under armhålan som växt och som gör ont. Doktorn bestämde att vi ska operera bort den samt att jag ska bli iväg skickad på mammografi (speciellt då vi har bröstcancer som går i släkten).
Fick också besked att jag har en blodsjukdom. Kommer inte ens ihåg namnet på sjukdomen, men så länge man vet om att man har den så är den inte farlig! Dubbla känslor. Lättnad men med en rädsla för det vad det innebär??
Vill dra en djup lättnad att lekumi verkar försvunnit som aktuell sjukdom. Men samtidigt så talar doktorn klart och tydligt om för mig att det är `något`och vi att vi tillsammans ska ta reda på vad det är. Om dom tolv blodproven inte visar något och inte heller mammografin så måste det bli benmärgsprov ändå… Förstår ni min förvirring, oro och lättnad på samma gång?
Får njuta av det positiva och söka information angående blodsjukdommen för att få mer information och trygghet i det!
Tack för att ni finns <3
hoppas de snart hittar vad det är du lider av men hoppas givetvis att det inte är något farligt! Krya på dig! Kram
Hej Therese!
Vill börja med att säga att du verkar vara en fantastisk tjej och framförallt MAMMA! Har själv 2 barn sen en tidigare relation och älskar dem över allt annat, men ditt engagemang i dem då du har dem heltid är fantastiskt!
Jag jobbar dom sjuksköterska på en hematologisk avd. (Blodsjukdomar), förstår att du är orolig och rädd och bara vill veta vad som är fel i din kropp! Men jag lovar dig, läs inte på en massa sjukdomar, många symtom kan passa in på det du har och då gör du dig bara en otjänst!! Väntan på provsvar är skittufft, men tiden kommer när du ev. får besked på en diagnos eller orsak till dina symtom, vänta på den och läs sedan på om det!
Hoppas du inte tar illa upp, men ångestkänslan hos många av mina pat. då de tror de vet gör att de läst på och sedan visar det sig vara så mycket lindrigare, i bästa fall!
Ta hand om dig och fina söta barn, och hoppas du och Totte vårdar eran relation som ni passar så bra i!
Styrkekramar i din väntan!! Sisela Danelö (Öland)
Du är otroligt stark. Själv har jag nu haft en kronisk huvudvärk (typ migrän) i snart två år. En smärta som är konstant dygnet runt. Inte haft en liten stund utan smärtan. Läkarna kan hitte hitta vad som är fel och ingen medicin som vill hjälpa. Kroppen börjar ge upp mer och mer och man känner sig konstant slut på. Jag förstår mycket väl din rädsla och lättnad. Jag har haft samma till och från många gånger under dessa snart två år. Jag har två små pojkar som också behöver sin tid och kärlek. Dock inte alltid så lätt då jag ofta har så ont att jag inte ens kan stå upp utan att svimma.
Jag hoppas dom hittar vad som är fel och att du får hjälp snabbt. Du är en otrolig mamma och människa. Du ger mig motivationen att kämpa. ♡♡♡♡