Ellah och Kidh har alltid älskat att gå till förskolan ,redan från första dagen på inskolningen. Båda barnen skolades in när dom var väldigt små 1 år och 3 månader för att vara exakt och aldrig har det hänt att dom gråtit vid lämning. Dom har trivs väldigt bra och förskolan är något dom sett fram emot på mornarna.
I höstas bytte vi förskola till en ny som byggdes precis mitt emot oss. Tanken med bytet var att Ellah skulle hinna få kompisar här i området som kunde bli en trygghet att ha med sig upp till skolan nu i höst.
Inskolningen i höstas gick bra och båda barnen har vänner på förskolan. Men jag har hela tiden känt på Kidh att han inte alls trivs på samma sätt här som på gamla förskolan. Sista månaden har han gråtit vid lämning och det får mig att må så fruktansvärt dåligt. Alla föräldrar vill väll att deras barn ska trivas och vara glada på väg till förskola/skolan?
I morrse var Kidh låg, ledsen och gnällig och ville inte alls gå till förskolan utan ville stanna hemma med mig. Jag lät han stanna hemma, kanske var det rätt kanske var det fel?
Fördelen med att jobba åt sig själv är att jag kan välja tiderna själv och har möjlighet som idag att låta Kidh stanna hemma och tanka lite extra kärlek <3
Jag har förberett honom inför i morgon och jag har sagt att då väntas förskolan och kompisarna på honom…
Jag känner mig en aning maktlös och väldigt orolig….
Jag har pratat med honom mycket och jag vet, tror mig veta vad som gör att han inte vill gå till förskolan. Får bli att boka in ett nytt utvecklingssamtal på Dagis och se om en förändring i Kidhs beteende sker. För förskolan i säg är jättebra!
Mammas lille kille. För dig och din syster gör jag allt och lite till <3
Om du har möjlighet att ha honom hemma när det blir sådär extra jobbigt, tycker jag bara att det är ett klokt val av dig 🙂
Hej! Du visade ett namnhalsband förut som du beställde med barnens namn. Kan du berätta igen vart i från du beställde det och visa det på bild igen, tyckte det va så fint. Skulle gärna vilja beställa ett likadant med mina barns namn på.
Vi hade samma problem med dottern. Hon bytade förskola i höstas och sen blev hon bara mer och mer arg här hemma och ville aldrig till dagis. Hon grät aldrig vid lämning men hon höll fast mitt ben och jag såg på henne hur ledsen hon var. Vi trodde det var en övergång bara men sen blev det värre och hon fick nästan panikattack en kväll för att hon skulle till dagis. Vi kände att något var fel så vi flyttade henne till ett nytt ställe. Nu är hon precis som vanligt och älskar dagis igen. Nu blev det väldigt långt. Men du känner din son bäst och vet vad du ska göra för att han ska må bra
Åh jag känner ned dig. Vi har hamnat i liknande situation. När vi har lämnat vår dotter,( som började i höstas på fsk 1,5 år då) så har hon aldrig gråtit. Vi bestämde att inskolning fick ta tid, att vi aldrig skulle gå fören vi såg att hon var trygg osv. Detta har funkat klockrent och hon har älskat fsk. Så var det som att vända på hand. Nu gråter hon inför att vi ska åka, gråter när vi ska gå in.. gråter när vi lämnar osv. Jag har varit med och varit där och lekt osv. Det hjälpte ett pardans men nu är vi tillbaks på ruta 1.vi har ju nu turen att snart är det ett syskon som kommer och då blir hon också hemma. Men vad gör man? ? Stort lycka till
våra barn går ju på samma förskola, den är kanon.
Men mina bytte också förskola till den här nya av samma anledning som du, att Elvira ska få kompisar till skolan som börjar i höst. En trygghet.
Våran Alvin går på nyckelpigan, jätte bra förskola.
Men sen vi bytt så är det ett moment att få honom till förskolan.
Han blir ledsen hemma, och säger att han inte tycker om att gå på dagis.
På förskolan har han det jätte bra, men ingen i sin ålder i hans grupp. Hade varit roligt om Alvin och Kidh gick på samma avdelning, jag tror dom är jämn gamla 🙂
Ha en fin dag. Kram
Kan du inte vara med på förskolan några dagar. Så många dagar som möjligt faktiskt, så han känner sig glad igen. Hoppas du kommer på vad det är. 🙂